Snigel

Jag är så glad att jag har Snigel. Eller Cippen, som han egentligen borde kallas. Man mår så bra av att vara med honom. Även om det är jobbigt då man är hemma och hitta motivation att bege sig till stallet, så är det alltid lika skönt att vara där när man väl kommit fram.
Ännu gladare blir man då man möts av ett gnägg och en glad ponny som traskar fram emot en. Det värmer ens hjärta.
Idag red vi tillsammans med Emma och Tessan. Tessan som ska vara så rädd för allting, medan Cippen är totalt orädd för allt som egentligen borde vara farligt.
Men skillnaden på Cippen idag var att han var så otrolig duktig och redig att rida. Annars brukar han vara skvatt galen då han är tillsammans med en annan häst, men idag var han hur medgörlig som helst i princip. Jobbade på bra.
Vad har hänt med honom?
Emma gav honom så mycket beröm :D
Men så drog jag med oss ut i skogen någonstans, och var helt lost. Sen började en massa älgloppor attackera oss och jag blev livrädd (:P), så skrikandes och skänklandes tog vi oss ut med mig i täten. 

Missade träningen för att jag var så sen från stallet, (berodde troligtvis på min felridning) så det blir att ta igen det på söndag igen. Tråkigt... Men så är det... 

Utgång i morgon med Emelié. Det ska bli gött kul :P

Och Emelié, jag lovar, jag ska inte överge dig för killarna ;D;D
 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0