-

Idag bär det av mot den stora staden i väst, Göteborg. Kära Göteborg.
Jag, Hannah, Mathilda och Lina ska till nöjesparkernas nöjespark Liseberg och röjja. Vi fyra bitches of Borås ska dit och fira det allra sista av sommaren genom att åka sönder deras attraktioner, äta upp deras mjukglass och bada i deras sockervadd. Typ i alla fall...

Hur som helst så ska det bli riktigt kul, man har inte varit där på ett helt år... Helt otroligt vad tiden går... Men men... Snart bär det i alla fall av. Och för er som är i Göteborg, på Liseberg, samtidigt som oss; watch out!

And now I´m getting the hell out of here!

*

Äntligen tillbaka från Liseberg. Eller äntligen och äntligen. Borta bra, men hemma bäst heter det ju.
Hur som helst.
Om jag nu ska ta och sammanfatta vår lilla tripp till Götet kan jag ju börja med och säga att vi, trots köandet, det jävla regnet, förstörda frisyrer, en sjuk Mathilda och en massa annorlunda folk med dumma kommentarer, fick en lyckad dag. 
Vi fick åkt det vi ville ha åkt, bortsett från Uppswinget (som hade stängt pga reparation, HELVETE!) och Spinnrock (som hela tiden verkade ha en kö på 40 minuter, HELVETE igen!). Hade verkligen sett fram emot Uppswinget, men med ens vanliga otur så går man miste om en säkerligen härlig och magkittlande upplevelse...  

I alla fall så åkte vi resten, avlutade till och med kvällen med en åktur i Pariserhjulet. Så vackert det var att sitta där uppe och se ut över det kvällsupplysta Göteborg. Det var så vackert att det gjorde ont i magen på en. 
Där skulle man defintivt suttit med någon man tycker om, romantiskt värre. Haha. 

Och jag måste bara berätta om hur jag på vägen ner fick hjärtstillestånd. 
Körde så fint min underbara lilla Golf GT, och så kör jag om några bilar. Och så till höger några hundra meter längre fram står en bil med bagaget uppe och en person sitter där. 
"Vad trevligt", tänker jag. "Någon som sitter där och fikar". Seriöst, jag tänkte verkligen det. 
Men när jag kommer närmare ser att det är en jävla polisbil som står där, och i bagaget sitter ingen jävel och fikar, utan där sitter en jävla polis med en sån där hastighetskamera. 
HELVETE!!!  
Jag bromsar in snabbt som fan, och lägger mig i högra filen och låser blicken i backspegeln. Bara väntade på att få en se polisbil eller motorcykel komma efter mig. Körde ju säkert en 40 km för fort, polisen borde ju sett det i kameran. 
Men, vilken tur har inte jag egentligen? Det kommer ingen efter mig. Och så då jag kör förbi Delsjömotet så ser jag att där står en massa poliser med några bilar. De hade ingen ledig att skicka ut efter mig... 
Kan inte förstå vilken helvetes tur jag hade idag... Körkortet hade rykt, och jag hur skulle jag överleva utan det? 
I alla fall... Var alldeles skakig efter den upplevelsen. Kanske inte låter så mycket, men det kändes, det gjorde det banne mig... 
Nej, vad mycket det blev nu. 

Thérèse säger tack och adjö, bockar och niger. Hejhopp!