090612
Usch, igår var en helt sjuk kväll. Bland det värsta jag varit med om i hela mitt liv.
Ska inte dra upp allt med tanke på de inblandade, men hela familjen var i totalt kaos. Bara en massa gråt och skrik. Så himla hemskt...
Allt började när jag och Hannah kom hem från Viskan. Knäppte min första (och enda tyvärr) öl, och sedan gick allt bara utför. Har egentligen ingen aning om hur allt började, men helt plötsligt så var det där bara och alla var som galna.
Hela kvällen var förstörd i och med det.
Jag och Malin stod i mitten av allt och kunde inte göra något. Bara försöka lugna och se på, men till ingen nytta. Det var ingen som lyssnade, alla skrek.
Slutade på det sätt det absolut inte skulle sluta på. Trodde att det var över, men det var det inte. Det ligger där bakom jämt, kommer förmodligen också alltid att göra. Finns inget att göra åt det.
Bara försöka se till att det inte finns anledning till det att bryta ut. Stänga in det. Försöka i vilket fall...
Jag tror dock att läget är lite lugnare nu efter natten. Alla försvann i princip och vi var bara tre personer kvar hemma, och ingen som pratade med varandra. Alla var med sig själva.
Vad fanns det att säga? Säkert en massor, men ingenting som vi kunde komma på då.
La mig i sängen. Somnade till slut. Trött, arg, ledsen, orolig. Jag ville bara ha det bra. Jag VILL ha det bra. Men jag tror inte det kommer att bli bra så länge ingen gör något åt det.
Jag vill bort ifrån allt. Bara bort.
Ska inte dra upp allt med tanke på de inblandade, men hela familjen var i totalt kaos. Bara en massa gråt och skrik. Så himla hemskt...
Allt började när jag och Hannah kom hem från Viskan. Knäppte min första (och enda tyvärr) öl, och sedan gick allt bara utför. Har egentligen ingen aning om hur allt började, men helt plötsligt så var det där bara och alla var som galna.
Hela kvällen var förstörd i och med det.
Jag och Malin stod i mitten av allt och kunde inte göra något. Bara försöka lugna och se på, men till ingen nytta. Det var ingen som lyssnade, alla skrek.
Slutade på det sätt det absolut inte skulle sluta på. Trodde att det var över, men det var det inte. Det ligger där bakom jämt, kommer förmodligen också alltid att göra. Finns inget att göra åt det.
Bara försöka se till att det inte finns anledning till det att bryta ut. Stänga in det. Försöka i vilket fall...
Jag tror dock att läget är lite lugnare nu efter natten. Alla försvann i princip och vi var bara tre personer kvar hemma, och ingen som pratade med varandra. Alla var med sig själva.
Vad fanns det att säga? Säkert en massor, men ingenting som vi kunde komma på då.
La mig i sängen. Somnade till slut. Trött, arg, ledsen, orolig. Jag ville bara ha det bra. Jag VILL ha det bra. Men jag tror inte det kommer att bli bra så länge ingen gör något åt det.
Jag vill bort ifrån allt. Bara bort.
The wise man said just raise your hand
And reach out for the spell
Find the door to the promised land
Just believe in yourself
Hear this voice from deep inside
Its the call of your heart
Close your eyes and your will find
The way out of the dark
And reach out for the spell
Find the door to the promised land
Just believe in yourself
Hear this voice from deep inside
Its the call of your heart
Close your eyes and your will find
The way out of the dark
Kommentarer
Trackback