En tröst

Var hos Emma innan ikväll, för att få lite tröst.
Älskar henne så mycket, för hon finns alltid där när det är svårt :)
Hon fick mig att må bättre, utan att ta mitt parti, utan att bara vara helt normal.
Skitbra.

Vad skulle jag gjort utan henne? :)

Gått omkring med ett jävligt jobbigt illamående hela dagen.
Innan tills typ tre hade jag inte ätit sen lunch igår, men kände fortfarande ingen hunger, utan bara illamående.
Tog ändå en liten skål fil och müsli, men den var väldigt nära att komma upp innan.
Tvingade i mig en macka hos Emma med, men den hittade nästan ut igen den med.
Nu mår jag illa fortfarande. Mådde väldigt illa innan, men lite har det lagt sig.

Men detta illamåendet och en väldigt obehaglig knut i magen kommer att finnas här hela natten och de närmsta dagarna med, antar jag.
Bara att gilla läget, helt enkelt.

Förtjänar det mer än väl också.
Det vet jag redan.
Det är mycket skit jag förtjänar.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0